Förutsättningar att kombinera fritidsaktiviteter, socialt umgänge, familj och hushållssysslor med jobbtimmar och arbetsuppgifter. Det är vad vi pratar om när vi pratar om work-life-balance. Kort sagt: Balansen mellan privatliv och arbetsliv. Ett välkänt, men nog så aktuellt begrepp som vi har undersökt närmare. Läs vidare och få en djupare förståelse för värdet av work-life-balance.
Work-life-balance genom generationsskiften
Kanske blev begreppet etablerat på riktigt i samband med att Generation X började ta plats i arbetslivet. Personer födda mellan åren 1960 och 1980, vars föräldrageneration (så kallade Baby Boomers) haft ett arbetsliv präglat av fasta arbetstimmar, långa anställningar och lite eller ingen flexibilitet. I kontrast till sina föräldrar har Generation X lagt stor vikt vid att skapa en balans mellan arbete och privatliv. Tid för familj, vänner och återhämtning blev ett karriärsmål och distansarbete och utökad semester blev viktiga förmåner.
För nästkommande generation, millennials (eller generation Y, födda mellan 1980 och 2000) har balansen mellan arbetsliv och privatliv fått en än mer vital betydelse. Flextider, distansarbete och den egna hälsan prioriteras högt och arbetsgivare justerar om i kontorslokalerna för att de ska passa millennials i smaken (det fanns en tid innan pingisbordet hade en självskriven plats i arbetsrummet). Millennials väljer karriärväg utifrån den väg som stödjer deras livsstil – vilket innebär ett liv utanför arbetet.
Work-life-balance nu och framåt
Troligtvis är vi nu endast i startgroparna av den utveckling som gör att vi kan arbeta allt mer flexibelt och gränslöst. Arbetsplatsen omformas och anpassas efter ny teknik men även nya krav, inte minst från Generation Z som senast gjorde entré på arbetsmarknaden. För dessa personer, födda 1996 och framåt är ett hållbart och balanserat arbetsliv en självklarhet och work-life-balance prioriteras högre än exempelvis aspekter som inkomst eller titlar. Under året 2020 har vi dessutom fått ett helt nytt förhållningssätt till distansarbete. Vi har alla behövt anpassa oss efter kravet på social distansering och hemmakontoret har för många blivit en del av vardagen.
Innebär vårt allt mer flexibla arbetssätt, i kombination med nya krav och förväntningar på individuell frihet och hälsosamma arbetsförhållande att vi automatiskt uppnår work-life-balance? Njae, riktigt så enkelt är det inte. Balansen kan hotas av att det inte finns en tydlig skiljelinje mellan jobb och fritid och när kontoret flyttar in i vardagsrummet försvinner känslan av att ”komma hem” och ”koppla bort jobbet”. Dessutom visar forskning att Generation Z är den målgrupp som allra minst upplever work-life-balance. Nästan en fjärdedel säger att de känner dåligt samvete över att ta lediga dagar, vilket innebär att de inte tar ut all sin betalda ledighet under ett år. Ytterligare en fjärdedel säger att de oroar sig över att ta ut all sin tilldelade semestertid, därför att kollegor då skulle döma dem.
Vill du veta mer om unga talangers förväntningar på arbetslivet?
Så jobbar du aktivt med work-life-balance
Nyckeln till ett hälsofrämjande arbetssätt ligger i att aktivt jobba för att varje individ ska känna att hen kan balansera arbetslivet och privatlivet. Det räcker alltså inte med att berätta för dina anställda att de får lov att jobba hemma ibland om de föredrar det. Här listar vi några tips på hur ni kan skapa bättre förutsättningar för medarbetarnas trivsel, engagemang och hälsa genom work-life-balance:
Fokusera på prestation snarare än arbetstimmar
Som ledare och chef kan du göra stor skillnad vad gäller motivationen och produktiviteten bland dina medarbetare, genom att fokusera på vad de faktiskt presterar framför hur många timmar de jobbar. Vissa dagar kan kräva flera timmar av en anställd att utföra en arbetsuppgift, och andra dagar går det snabbare. Slutresultatet är det viktiga, inte huruvida det krävde sex eller åtta arbetstimmar.
Uppmuntra raster
Vikten av att uppmuntra dina anställda att ta rast då och då kan inte nog betonas. Under en fullspäckad arbetsdag är det lätt att glömma bort de värdefulla pauserna, särskilt för hemmajobbaren som inte får några naturliga avbrott på väg till kaffeautomaten eller i lunchkön. Påminn om detta och berätta gärna själv när du tar en paus för att föregå med gott exempel.
Föregå med gott exempel
Ditt beteende som chef eller ledare har en stor inverkan på dina medarbetare. Visa att du värdesätter balansen i ditt liv genom att tillexempel avsluta arbetsdagen i tid, ta pauser och själv nyttja flextider. Är du en person som gärna jobbar kväll? Försök undvika att skicka kravställande mejl efter kontorstider eller förvänta dig att dina medarbetare ska leverera arbetsuppgifter inom orimliga tidsramar.
Flexibla arbetstider
Flexibla arbetstider är en win-win för både verksamheten och medarbetaren. Det skapar bättre förutsättningar för goda prestationer, ökad motivation och ett starkare engagemang bland dina medarbetare. Mindre stress och mer tid för återhämtning och träning kan hjälpa oss att undvika risken för utbrändhet och sjukskrivning. Förtroendet för varandra inom organisationen stärks samtidigt som dina medarbetare kommer känna en större frihet där jobbansvaret inte inkräktar på den värdefulla fritiden.
Inse att dina anställda är olika som individer
Vad som ryms i begreppet work-life-balance är dels individuellt, dels beroende av vilken arbetsroll vi utgår ifrån. Alla tjänster har inte exakt samma förutsättningar, och alla medarbetare har inte exakt samma preferenser. Du som ledare kan vara lyhörd och lyssna till vad dina medarbetare behöver för att uppnå en så god balans i arbetslivet som möjligt, och i bästa mån försöka anpassa deras förväntningar efter deras specifika roll.
